söndag 18 juli 2010

Min mors rötter


När man fyller 60 år blir man lite nostalgisk så vi besökte min mors barndomshem och Fälterud i Håbols socken. Det är så vackert när man åker på grusvägen till detta hus. Det ligger röda stugor efter vägen och sjön skymtar nedanför. Lite Lönnebergakänsla över det hela.


Fälterud. På bilden står hon och morfar och mormor.
Bilden är tagen strax innan morfar gick bort och mamma är 14 år.


Morfar och mormor hade denna stuga  från 1800-talet som arrende. Här föddes alla 6 barnen och min mor var yngst, född 1917. Stugan är fortfarande bebodd. Fälterud ingår i Västarvet

























Det finns en stor ek på kullen som det hängde en gunga i nu men det gjorde det nog inte när mamma var barn......trädet har ju vuxit enormt om man tittar på den gamla bilden. Man kan skymta huset i bakgrunden. I förgrunden syns en bit av uthuset.

















Mamma berättade hur hon rodde folk över Henneviken vid sjön Grann som ligger 
nedanför kullen. Hon fick några ören i dricks för varje gång, konstigt, hon som inte kunde simma och som var så rädd för att bada.

















Arrendatorns hus vid Strand står kvar och där drivs fortfarande jordbruk.

















Precis där vägen går in mot Strand och Fälterud ligger skolan som mamma gick i . Den är fint renoverad och det är även lärarbostaden som ligger strax intill.

















Vi åkte vidare mot Håbols kyrka där mamma är konfirmerad och mormor och morfar ligger begravda. Tyvärr så var gravstenen nästan oläslig. Nästa gång vi kommer dit ska vi försöka rengöra den.





















Fortsatte mot Gesäter och mammas bror Hans hemman som nu ägs och drivs av andra. Här tillbringade jag många somrar  på hölasset och bland kor och grisar. Det enda negativa var när dom ställde fram varm komjölk på bordet, det gillade inte jag.

















Pappa som var plåtslagare hade styrka och muskler och var en hejare på att slå och lassa hö, alla blev imponerade när han satte fart, han hade alltid bråttom -  precis som jag.

Mamma var den yngsta i en syskonskara av sex stycken och 
hon var den sista som var kvar vid sin bortgång 2005.




1 kommentar:

  1. Vilken vacker plats! Så kul med lite historia, tycker sånt är jätteintressant! Har släktforskat lite själv och hittat bild min farmors mormors farfar och farmor. De bodde bara några mil härifrån i slutet på 1700-talet.

    Kram!

    SvaraRadera